Kvinnans roll 1800-tal
KVINNANS ROLL – 1800-TAL
Paulina Träffe
Inledning:
Som den kvinna jag faktiskt är, har jag ofta slagits av den ojämna ställningen mellan kvinnor och män i samhället, framför allt om vi blickar bakåt i tiden. Att komma från en familj som fortfarande lever efter Bibeln och är så föråldrad att min far var den som hela tiden skulle fatta alla beslut har onekligen påverkat min syn på män, och deras ställning i såväl familjelivet som yrkeslivet. Vid rådfrågning riktad till min mamma har man vid åtskilliga tillfällen fått svaret: ”Det får vi fråga pappa om…”, vilket visar både hennes och min fars syn på hennes kapacitet.
Det och allt man har fått höra under årens lopp om hur kvinnor särbehandlas i t.ex. arbetslivet gör mig frustrerad. Och jag är mer än säker på att jag inte är den enda kvinnan som känner på det här sättet.
Men trots den nuvarande situationen, delvis orättvis, har det hänt en hel del saker de senaste århundradena när det gäller kvinnorätt. I den här texten tänkte jag framför allt fokusera på hur kvinnans roll såg ut under 1800-talet, och hur den så småningom förändrades i stora delar av världen.
Frågeställningar:
Hur såg kvinnans roll ut? Var fanns hennes plats, vilka var hennes rättigheter respektive skyldigheter och hur, när och varför växte olika kvinnorörelser fram? Hur kom kvinnosynen att förändras och vad/vilka fick människor, framför allt kvinnor, att reagera? Hur såg kvinnans roll ut, från början av 1800-talet, till sekelskiftet 1800-1900?
Det, och förhoppningsvis mer, ska det bli ett nöje att gräva sig ned i.
Fakta:
Låt oss börja med att se lite längre tillbaka i tiden, som för att få en inblick i hur kvinnan levde och vad som ledde till vad, och varför.
I det gamla svenska bondesamhället hade kvinnan en viktig plats, och det var i hemmet. Och så har det även varit längre tillbaka i historien. Kvinnor lämpade sig bättre för att ta hand om barn, hushåll och liknande, medan männen var bättre byggda för mer fysiskt ansträngande uppgifter, anser man. Icke att förglömma var kvinnans arbetsuppgifter lika viktiga som mannens, och hon hade stort inflytande inom husets väggar. Men utanför var det männen som bestämde, vilket visar sig i det faktum att kvinnor varken hade rätt till arv, myndighet eller egendom. Det viktigaste för henne var att vara mamma.
Men tittar vi på andra delar av världen, t.ex. Sydamerika, så hade, och har, kvinnan en helt annan roll. Där var det hon som bestämde. Hon var kärnan i familjen och den som, om hon så önskade, kunde slänga ut sin man. Hon behövde honom inte i realiteten. På det här sättet ser det fortfarande ut i vissa indianstammar i Sydamerika.
Men i Europa var det som sagt annorlunda. Att vara kvinna var visserligen viktigt på sitt sätt, men en del kvinnor började i samband med franska revolutionen år 1789 att reagera på varför kvinnan inte hade lika rätt som män gällande saker som arv och myndighet. När detta hände togs faktiskt frågan om kvinnlig rösträtt upp på den politiska dagordningen. Detta och annat godkändes men försvann efter revolutionen. Efter det gjorde Napoleon kvinnans roll mindre än den var innan revolutionen.
På 1800-talet kom kvinnorörelsen dock igång. Detta tack vare att det fanns fler som reagerade och ville ändra på det gamla sättet att se på män och kvinnor. Men allt hände inte över en natt. Men med tiden växte bland annat extremister och författare fram som värnade om kvinnors lika rätt, den ena mer radikal än den andra.
Några av förgrundsgestalterna inom kämparna för kvinnorätt var Olympe de Gouges och Mary Wollstonecraft, båda författare. De Gouges skrev om kvinnlig rösträtt i sin bok ”les droits de la femme” (”Kvinnans rättigheter”) som kom ut 1791, och Wollstonecraft krävde lika rättigheter i boken ”Vindication of the rights of Women” (”Till försvar för kvinnans rättigheter”) som utgavs ett år senare.
Bildandet av NWSA påverkade kvinnors rätt stort. NWSA står för National Woman’s Suffrage Association och var en organisation som kämpade för kvinnors lika rätt i slutet av 1800-talet. Organisationen bildades i USA av Susan B. Anthony och Elizabeth Cady Stanton. NWSA inriktade sig framför allt på det som då stod i lagen; att varje man hade lika rätt, oavsett hudfärg. NWSA ville införa lika rätt även för kvinnor. NWSA slogs ihop med organisationen National American Woman Suffrage Association år 1890. Under 1800-talet blev rörelser såsom dessa mer vanliga, och lade grunden för allt som hände i till exempel Sverige:
I Sverige fick kvinnan lika arvsrätt år 1845. Ett par årtionden senare kunde hon bli myndig, men då vid 25 års ålder. Ungefär samtidigt blev det förbjudet att slå sina hustrur. År 1872 hade kvinnan själv rätt att välja vilken man hon ville gifta sig med och år 1921 infördes kvinnlig rösträtt i Sverige.
Sammanfattning:
1800-talet kom att klassas som kvinnornas århundrade. De gick från att vara hemmafruar, bundna vid sina män, arvslösa, utan rätt till vare sig egendom eller myndighet, till att bli egna.
Källor:
http://www.popularhistoria.se/o.o.i.s?id=52&vid=9
http://www.mimersbrunn.com/Kvinnan_och_samhaellet_Kvinnoroerelsens_upprinnelse_genom_industr_7136.htm
http://www.mimersbrunn.se/Kvinnoroerelsen_1592.htm
http://www.ne.se/school/kvinnorätt
Idag finns det många som kämpar för att kvinnan ska ha lika rätt i alla länder. Exempel på detta är:
http://www2.amnesty.se/svaw.nsf
