ett ögonblick.
(2008-2009)
-
regndropparna föll sakta,
lätt,
den kvällen.
det var knappast kallt.
-
mellan molnen lyste månen ibland igenom.
-
du skulle gå bakom mig,
du skulle gå snabbare än mig.
jag skulle skynd apå,
driven av vetskapen
- du är snabbare än jag.
-
jag skulle känna regnet,
det lena,
oskyldiga,
smekande regnet,
och dina steg bakom.
-
du skulle ha på dig din mörkblå kostym, sedan kvällens festligheter.
jag, i en dimblå klänning,
böljande längs kroppen,
åtsmitande runt formerna,
dyblöt; av det genomträngande regnet.
-
jag skulle gömma mig i skuggan av ekarna i parken som gapade rysligt tom.
jag skulle,
för ett ögonblick,
tro att jag sluppit dig.
andas ut, fort.
pusta ut,
långsamt.
plötsligt
- fort igen.
dina händer om mina handleder,
hårt.
och känslan;
regnet,
jag,
du,
blöta kläder,
snabba hjärtslag,
rädslan i bröstet.
-
och plötsligt
kunde jag vara hemma igen.
Kommentarer
Trackback
