jag är trött.
(090510)
och jag fick aldrig lust att andas, Joséphine,
för på andra sidan stängda grindar står hon och småler.
och jag är aldrig rädd på riktigt, bara
bakis, bakåtvänd.
och jag ler alltid åt fel håll.
men du, du ler mittemot, framifrån,
Joséphine. du vet
hur man gungar utan att ramla av,
hur man hoppar utan att skada knäna.
jag har ingen aning.
(men jag gillar att slå mig,
det vet du ju.)
och skådespeleri var aldrig min lek när hon
stod där och hånlog.
du tog mig långt, Joséphine.
längre än någon annan. för
bilderna i mitt huvud bär mig dit jag aldrig varit.
och jag har aldrig sett dig hoppa av gungorna
i farten.
klockorna slår fort ikväll.
hör du dem också, Joséphine?
tick, tack.
tick, tack.
och hon släpper mig igen.
tick, tack.
och inom loppet av två röda sekunder hoppar jag.
du släppte mig.
tick, tack.
tick, tack.
och jag förlåter mig aldrig för det.
och jag fick aldrig lust att andas, Joséphine,
för på andra sidan stängda grindar står hon och småler.
och jag är aldrig rädd på riktigt, bara
bakis, bakåtvänd.
och jag ler alltid åt fel håll.
men du, du ler mittemot, framifrån,
Joséphine. du vet
hur man gungar utan att ramla av,
hur man hoppar utan att skada knäna.
jag har ingen aning.
(men jag gillar att slå mig,
det vet du ju.)
och skådespeleri var aldrig min lek när hon
stod där och hånlog.
du tog mig långt, Joséphine.
längre än någon annan. för
bilderna i mitt huvud bär mig dit jag aldrig varit.
och jag har aldrig sett dig hoppa av gungorna
i farten.
klockorna slår fort ikväll.
hör du dem också, Joséphine?
tick, tack.
tick, tack.
och hon släpper mig igen.
tick, tack.
och inom loppet av två röda sekunder hoppar jag.
du släppte mig.
tick, tack.
tick, tack.
och jag förlåter mig aldrig för det.
Kommentarer
Trackback