och du; mitt hjärta.

och nu;
min familj består av

mitt hjärta,
plus några underbaringar icke att förglömma.


ni;
ni förmultnar bakom husknuten,
och jag är bortom
kullarna,
inne i
skogarna,

hemma snart.


(jag och träden,

minns du?)


hon;
hon förde mig hem.
tog det som var kvar av mig
(undersulor)
och vi gick
tillsammans
(isär)
längs vägen,
genom snår
slån
(gräs)strån.


trånande ibland.
förstörda ibland.
ensamma ibland.


men vi;
vi är
ändå.



och nu;
min familj består av

mitt hjärta,
plus några underbaringar icke att förglömma.


men jag vore inte mycket
utan henne.


RSS 2.0